När ni funderar på en omplacerings-hund så tar reda på hundens historia så nogrant som möjligt och orsaken till omplaceringen. Det får ju inte bli så att en billig hund och bekvämligheten att slippa valpstadiet styr erat beslut blint. För det är ju lite onödigt att "råka" skaffa sig en så kallad "problemhund" om man inte har den kunskapen som krävs. Själv tycker jag att dessa hundar skall komma till rutinerade förare. Och en mindre rutinerade förare som skaffar sig en omplaceringshund skall i huvudsak bara behöva tänka på att befästa ledarskapet, och därifrån sedan med glädje börja aktivera och arbeta med hunden.

Givetvis skall man ta hunden på prov en kortare tid om allt verkar bra från början, men om hundens historia är bristfällig så är det väldigt viktigt att man testar hunden så mycket och allsidigt som möjligt under provdagarna. För om det har hänt något dramatiskt under hundens uppväxt så behöver inte det märkas på hunden förän den dagen hunden kommer i en speciell situation som utlöser tex. ett hotbeteénde. Så var noga med att se hur hunden reagerar i olika miljöer och sociala sammanhang.